Ett samarbete mellan Unga Klara, Bastardproduktion, Teater Halland och Norrbottens teatern med urpremiär den 10 april 2025 samt turné premiärer september 2025 med TeaterHalland och Norrbottensteatern.
Av och med Sandra Medina ( Bastardproduktion) samt Nils Närman Svensson och Jesper Gester.
Scenografi, kostym, ljus Chrisander Brun
Kompositör och ljuddesigner Sibille Attar
Producent Sara Fors
Expert psykisk ohälsa, psykolog på BUP och scenkonstnär Johanna Skobe.
Bollplank och ledare för samarbetet med fryshusets elever, konstnärlig ledare för dansutbildning på fryshuset Anna- Karin Nilsson.
Projektet genomförs med stöd av Konstnärsnämden och Stockholmstad stads kulturförvaltning.
Dom outtryckta en film om hur en ny vänskap skapar mod att omvärdera och öppna nya världar och göra slut med saker som förminskar en. En experimentell feel good av Bastardproduktion och Elbeefilms.
Bakom filmen står Lena Stamm, Sandra Medina och Nicklas Wedin. Filmen är en samproduktion av Bastardproduktion och Elbee film.
Premiär hösten 2024.
Regi Nicklas Wedin
Manus Sandra Medina and Lena Stamm
Producenter Sandra Medina and Lena Stamm
Filmfoto Nicklas Wedin
Klipp Nicklas Wedin
Ljuddesign och mix Erik Brändström
Grading Yves Jates
Ljud Foad Arbabi
Julia Boström
Andreas Bagge
Diego C Medina
Make up Rotten Ravens Anna Lena Svensson
Casting Director UK Elisa Musson
B-foto Jonna Dreiman
Assistent England Otto Mama
MEDVERKANDE
Lena Stamm Anna
Sandra Medina Elsa
Matilda Ragnerstam Aliisa
Klas Lagerlund Måns
Astrid Assefa Maria
Jan Modi Lars
Hannah Alem Davidsson Natalie
Emelie Garbers Mira
Tobias Aspelin Casting Director
Binyam Hale Samuel
Eliisa Erävola Donja
Trixie Borg Minna
Teresia Petterson Jonna
Astrid Maslen Mother
Tobias Aspelin Casting Director
Olivia Arbouz Woman at casting
Teodor Ollson Ossian
Malaika Nyman Maja
Malvina Naess Maja’s friend
Johanna Skobe Make up woman
Anna- lena Svensson. Make up woman 2
Skogsgruppen:
Javer Canelita Herbozo
Julia Boström
Teresia Björk
Lily Biggenstam
Marie- Chantal Long
Jonas Bylund
Anette Sallamander
Pio Barone Lumaga
Britt-Marie Wedin
Sixten Wedin
Händer i inledningen:
Jorge Alberto Lucas
Johanna Skobe
Malvina Naess
MUSIK
Vulcano, Choir of Wolves
Teddy Bears, Different sound
Jennie Abrahamsson, Late night show
Sibille Attar, For Evelina
Stormkök, Vill bara ha någon som alltid är där
Fint tillsammans, Kärlek rostar inte
TACK TILL
MDT, Ö2, Konstnärsnämden, Dansalliansen, Scen & Film fackförbund, Sandra Medina. Medicis Family, Wedin Family, Bernd Diemer , Orange Villa Family, Apelsin Villa Family, Stig Edling and Lena Högberg, Klara Högberg, Marianne Lumholdt, Eva Ermenz and all our friends and family. Tack till Scen &Film för stipendium till Sandra.
Hemsjuka är ett pågående filmprojekt som drivs av Rasmus Lindgren, Sandra Medina, Nickas Wedin och konstnären Andreas Bagge.
Hemsjuka utgår från känslan av hemlängtan och nostalgi och är ett projekt om vår samtid, av geografisk, ideologisk och social hemlöshet som skär genom frågor om tillhörighet, identitet, gränser och sönderslagna gemenskaper. Hur påverkar experimentet nationalstaten våra drömmar och relationer. Vi får följa människor och deras berättelser, levnadsöden och hemlängtan som vi presenterar i en förhöjd dokumentär stil.
Målet med projektet är att vrida på perspektiven på vår samtid, att sätta fingret på vissa filosofiska/existentiella/mänskliga utmaningar kring hur vi som kollektiv vill leva ihop.
Scenkonstverket Hemsjuka hade premiär år 2018 och spelades på Folkteatern i Göteborg och Kulturhuset Stadsteaterns Fri Scen, av och med duon Lindgren och Medina inom frigruppen Lumors verksamhet och produktion. Föreställningen rosades av kritiker och publik. Idé och research till projektet Hemsjuka utvecklades av Rasmus Lindgren och Gabriella Pichler som tidigare gjort spännande scenkonsthybriden Rött kort och i Hemsjuka fortsatte sitt samarbete. Föreställningen var inspirerad av Karin Johannisons texter om nostalgi.
”Hemsjuka” – sjuklig hemlängtan – har historiskt ansetts vara ett allvarligt somatiskt tillstånd som kunde få hjärtan att skrumpna och fyllas av svart blod och i värsta fall leda till döden. I föreställningen byggde scenkonstnärerna upp en värld av fiktiva fallbeskrivningar (baserade på dokumentärt material) för personer som förmodats ha insjuknat i hemsjuka. Genom dessa undersöktes vad hemlängtan egentligen består av. Vad är egentligen ”hemma”? En tillhörighet, en plats, en lukt, ett minne eller mer ett mentalt tillstånd? Och vad gör hemsjuka med en människa? Andra delar av föreställningen bestod av övningar som kretsade kring hur vi skapar en plats, ett hem, gränser och trygghet i vår egen och andras närvaro och kroppar.
Presscitat från föreställningen: ”När hemlängtan får kropp rörs hjärterötterna…inför skådespelarnas slutliga trötta
uppgivenhet kan vi få en aning om flyktens desperation.”SvD “en mycket fin liten föreställning om ett stort ämne. Subtilt politisk, lite torrt poetiskt och
värdigt känslosam” DN
”en föreställning som berör riktigt ordentligt … med tryggheten desperat upphängd på längtan efter det som gått förlorat.” Arbetaren
Det har gått tre år sedan Lindgren och Medina spelade föreställningen, verket kommer inte sättas upp igen men materialet/temat är en spännande skatt att fortsätta arbeta med. Vi vill därför ta projektet vidare och öppna upp processen igen, denna gång för att skapa en film utifrån samma teman och frågeställningar. Lindgren och Medina driver projektet i dess nya form tillsammans med Nicklas Wedin. Lumor Teatern och Bastardproduktion producerar projektet. Mentor är Gabriella Pichler.
Filmen
När vi nu filmatiserar Hemsjuka vill vi fortsätta med samma slags tematiska undersökning som nämnts ovan. Genom en forskarvärlds studie av sjukdomen Hemsjuka få vi möta människor och deras öden i relation till olika utanförskap och att tillhöra- höra hemma. Vi undersöker hur gränser för gemenskap kan te sig på ett inre och yttre plan – till platser och till den nation som i sin tur sluter eller öppnar sig för dem. Genom forskarvärlden får vi också syn på aktuell forskning kring arbete med empati och dilemman med förhållningssätt till kultursjukdomar och hur känslolivet riskerar att patologiseras.
Vi vill att filmen ska bli en hybrid mellan dokumentärt material och en fiktiv värld som öppnar sig mot absurda poetiska inslag.
