Hemsjuka – filmen

Hemsjuka är ett pågående filmprojekt som drivs av Rasmus Lindgren, Sandra Medina, Nickas Wedin och konstnären Andreas Bagge.

Hemsjuka utgår från känslan av hemlängtan och nostalgi och är ett projekt om vår samtid, av geografisk, ideologisk och social hemlöshet som skär genom frågor om tillhörighet, identitet, gränser och sönderslagna gemenskaper.
Hur påverkar experimentet nationalstaten våra drömmar och relationer. Vi får följa människor och deras berättelser, levnadsöden och hemlängtan som vi presenterar i en förhöjd dokumentär stil.

Målet med projektet är att vrida på perspektiven på vår samtid, att sätta fingret på vissa filosofiska/existentiella/mänskliga utmaningar kring hur vi som kollektiv vill leva ihop.

Scenkonstverket Hemsjuka hade premiär år 2018 och spelades på Folkteatern i Göteborg och Kulturhuset Stadsteaterns Fri Scen, av och med duon Lindgren och Medina inom frigruppen Lumors verksamhet och produktion. Föreställningen rosades av kritiker och publik. Idé och research till projektet Hemsjuka utvecklades av Rasmus Lindgren och Gabriella Pichler som tidigare gjort spännande scenkonsthybriden Rött kort och i Hemsjuka fortsatte sitt samarbete. Föreställningen var inspirerad av Karin Johannisons texter om nostalgi.

”Hemsjuka” – sjuklig hemlängtan – har historiskt ansetts vara ett allvarligt somatiskt tillstånd som kunde få hjärtan att skrumpna och fyllas av svart blod och i värsta fall leda till döden. I föreställningen byggde scenkonstnärerna upp en värld av fiktiva fallbeskrivningar (baserade på dokumentärt material) för personer som förmodats ha insjuknat i hemsjuka. Genom dessa undersöktes vad hemlängtan egentligen består av.
Vad är egentligen ”hemma”? En tillhörighet, en plats, en lukt, ett minne eller mer ett mentalt tillstånd? Och vad gör hemsjuka med en människa?
Andra delar av föreställningen bestod av övningar som kretsade kring hur vi skapar en plats, ett hem, gränser och trygghet i vår egen och andras närvaro och kroppar.

Presscitat från föreställningen:
”När hemlängtan får kropp rörs hjärterötterna…inför skådespelarnas slutliga trötta

uppgivenhet kan vi få en aning om flyktens desperation.”SvD
“en mycket fin liten föreställning om ett stort ämne. Subtilt politisk, lite torrt poetiskt och

värdigt känslosam” DN

”en föreställning som berör riktigt ordentligt … med tryggheten desperat upphängd på längtan efter det som gått förlorat.” Arbetaren

Det har gått tre år sedan Lindgren och Medina spelade föreställningen, verket kommer inte sättas upp igen men materialet/temat är en spännande skatt att fortsätta arbeta med. Vi vill därför ta projektet vidare och öppna upp processen igen, denna gång för att skapa en film utifrån samma teman och frågeställningar. Lindgren och Medina driver projektet i dess nya form tillsammans med Nicklas Wedin. Lumor Teatern och Bastardproduktion producerar projektet. Mentor är Gabriella Pichler.

Filmen

När vi nu filmatiserar Hemsjuka vill vi fortsätta med samma slags tematiska undersökning som nämnts ovan. Genom en forskarvärlds studie av sjukdomen Hemsjuka få vi möta människor och deras öden i relation till olika utanförskap och att tillhöra- höra hemma. Vi undersöker hur gränser för gemenskap kan te sig på ett inre och yttre plan – till platser och till den nation som i sin tur sluter eller öppnar sig för dem. Genom forskarvärlden får vi också syn på aktuell forskning kring arbete med empati och dilemman med förhållningssätt till kultursjukdomar och hur känslolivet riskerar att patologiseras.

Vi vill att filmen ska bli en hybrid mellan dokumentärt material och en fiktiv värld som öppnar sig mot absurda poetiska inslag.